top of page

Historia Snöå Bruk

Vykort 1903 SB.jpg

Kulturminne

Myrmalm.jpg
SB järn 2.jpg
SB järn bok.jpg

Namnet Järna har intet samband med de i sen tid anlagda järnbruken Snöån, Andersfors och Eriksfors. Namnet går otvivelaktigt tillbaka till den tid under järnåldern, då en efter tidens mått omfattande produktion av järn med sjö- och myrmalm som råvara bedrevs här. Denna järnhantering upphörde synbarligen i Järna, när bergmalmerna vid medeltidens början fick sitt genombrott.

När svensk järnhantering från och med 1600-talet rönte ett starkt uppsving, fick Västerdalarna ej del av denna utveckling. Dels fanns här ingen malm, dels – och framför allt – fick man inte anlägga järnverk här, emedan alla skogar var reserverade för Falu gruva.

 

När krutsprängningen under 1700-talet minskade vedåtgången vid gruvan och denna produktion dessutom sjönk, blev Västerdalarnas skogar så att säga lovliga för järnindustri. Sålunda tillkom Säfsnäsbruken på 1720-talet, Lindesnäs vid århundradets slut och Lövsjö masugn 1805.

I masugnen vid hyttan förvandlades malmen till tackjärn. Vid bruken gjordes tackjärnet smidbart och räcktes ut till stänger, stångjärn. Träkol var en svårtransporterad vara och därför spreds anläggningarna ut över skogarna och gjordes små, för att man skulle slippa långa koltransporter.

Dessa omständigheter bildar bakgrunden till att Bergslaget 1806 – och först då – hos myndigheterna sökte tillstånd att anlägga ett järnverk vid Snöåns utlopp ur Storsjön. Bergslagets medintressent i Lövsjö masugn gjorde motstånd, och först 1811 beviljades tillstånd att vid Snöån årligen producera 135 ton stångjärn och av en del av detta tillverka 45 ton s k manufaktur, mest liar och spik.

 

Som komplement till Snöån tillkom 1830 Andersfors och 1837 Eriksfors (Snöåverken). Produktionen höjdes under 1800-talet, alltefter som myndigheterna lossade på den gamla ransoneringen av järntillverkningen. Snöån kom dock aldrig upp till högre årsproduktion än 200 ton (1852).

Tackjärnet kördes huvudsakligen vintertid från Lövsjö, Tanså och Limå masugnar, de färdiga produkterna till Grangärde eller Filipstad för vidare befordran uti världen. De långa transportsträckorna med häst och de små lassen (ca 400 kg) förklarar, varför forlönerna blev små. Kolförtjänsterna var också små. Järnabönderna hade aldrig lärt kolningskonsten, då de alltid levererat så kallade kabbar till gruvan. Skogen var dessutom illa åtgången genom svedjande.

Bönderna måste därför göra uttag i bruksmagasinet, blev skuldsatta och fick gå från sina gårdar. Därtill bidrog att bönderna ofta var djupt skuldsatta även hos köpmän i Falun. För att trygga fordringar hos bönderna måste bolaget på auktioner ropa in ”fler fastigheter än som eljest varit skäl att inköpa”. När den moderna skogsindustrin kom, visade det sig, vilket värde dessa halvt påtvingade fastigheter representerade. Men det är en senare historia.

 

Från slutet av 1840-talet sjönk bolagets intresse för Snöåverken. Sedan Bergslaget köpt Lindesnäs 1853, inleddes en koncentrationsprocess: Eriksfors lades ned 1854, Andersfors 1857 och 1866 var även Snöåns tid ute. Där fanns då en stångjärnssmedja, en manufaktursmedja, två kolhus, två tackjärnsbodar, en ramsåg och en kvarn (båda nu restaurerade), fyra arbetarbostäder, ett brukskontor, diverse bodar och ekonomibyggnader för jordbruket samt bruksinspektorsgården.

Gångna tiders brukssamhällen var inga stora tätorter. Någon brukspatron har aldrig bott på Snöån under brukets korta levnad utan en rad inspektorer – efter 1866 skogsförvaltare – vars namn ännu är levande i Järnabygden såsom A J Fröman, O Lindgren – som lär spöka än i dag – och sist Grindal.

Av Andersfors och Eriksfors återstår i dag endast ringa rester. Snöån däremot har levat kvar som en behagfull och stilla bruksidyll.

Avskrift från skylt Kulturminne vid bron in till Snöå Bruk

Snöå Lanthushållsskola 1909-1989
 

I mars 1909 anmälde doktor Erik Johan Ljungberg till styrelsen för skolbolaget Bergslagets praktiska skolor, att en särskild skola för lantmannahem inretts i Bergslagets gård vid Snöån i Järna socken (nuvarande Dala-Järna). Ljungberg angav att Snöå lanthushållsskola startades för att kunna "tillgodose lantbruket med duglig,kvinnlig arbetskraft och framför allt lantbrukarhem med duktiga hustrur redo att skapa "lyckliga hem med lyckliga innebyggare".

Snöå lanthushållsskola iordningställdes av Lotten Lagerstedt, på uppdrag av Ljungberg, efter mönster av Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållsskola i Rimforsa. Lagerstdet iordningställde allt och den 1 april 1090 kunde skolan som avsett erbjuda utbildning för hustrur och döttrar till bolagets jordbrukare och skogsarbetare.

Snöå lanthushållsskola bedrev utbildning i lanthushållning från starten och fram till mitten av 60-talet. Efter mitten på 60-talet var utbildning för drift av små lanthushåll alltför omodernt och därefter blir utbildningarna mer inriktade mot kost- och textillära och kurserna med djurhållning försvinner.

1985 byter skolan namn från lanthushållsskola till konsumentekonomisk skola och nu finns inget av lanthushållsutbildningen kvar.





 

SB stf.jpg

Vandrarhem (Vansbro Kommun)

Perioden 1989 - 2018 var Vansbro kommun ägare till Snöå Bruk. I området byggdes även en 18-håls golfbana samt en skidstadion. Även Skogsarbetarbyn i anslutning startades upp kring denna tidpunkt.

Snöå Bruk drevs i samverkan med STF som vandrarhem och Vansbro kommun arrenderade ut verksamheten till olika arrendatorer t.o.m hösten 2018.

STF SB 3.jpg
STF SB 3.jpg

Hotell- och konferens 

I dagsläget drivs och ägs anläggningen av de bägge lokala företagen JPA Consulting AB samt Munters Bygg AB. Dessa förvärvade anläggningen av Vansbro kommun november 2018 då den under en relativt lång tid ej haft arrendator och varit till salu. Snöå Bruk har sedan dess succesivt gått genom en uppfräschning, modernisering och renovering både invändigt och utvändigt. Man kan i dag erbjuda 25 st hotellrum med totalt sett ca.100 bäddplatser till konferenser, bröllop, jubileum, träningsgrupper eller turister som söker en lugn och harmonisk tillvaro i områdets vackra natur och omgivningar.

För mer information snoabruk.com

 

bottom of page